Det nya potatislandet, lite hastig och lustigt..

Till vänster om växthuset växte ett nytt land fram. Jag behövde någonstans att odla potatis. 2018 räckte inte potatisen till och vi fick handla det i affären. Går någonting dåligt ett år så kompenserar man det rejält till året därpå. Lökskörden var också något som gick väldigt dåligt under 2018. Den varma sommaren och brist på vatten. Vi har egen brunn och vi är tre hushåll som är beroende av den. Jag har bestämt att inget vatten från brunnen ska vattnas ute på friland. Vattna där sker enbart med regnvatten och bristen på regn under den sommaren syntes väl. Land efter land torkade ut. Nya tag under 2019 och här skulle då potatisen Solist bo. Detta land skapades på enklast möjligt sätt. Genom att gräva en kanal runt landet, täcka med tidningar och bitarna från kanalen med grässvålen lades med gräset ned. Jag använde sedan allt jox som fanns, löv, gräsklipp, halm.

Potatisen lades sedan jag kapat blasten (det kommer ny) ovanpå och runt las halm så de såg ut som små fågelbon. Några nävar jord ovanpå fick avsluta kalaset. Efter att min gubbe klippt gräset för första gången lades gräsklippet ovanpå jorden, gräsklippet ersätter kupningen av potatisen. Kupa gör man för att förhindra att potatisen träffas av solens strålar och blir grön. Blir det gröna potatisar kan man använda och äta den om man skär bort det gröna med god marginal. Jag använder aldrig gröna potatisar i matlagningen däremot fungerar de utmärkt till sättpotatis.

Lite panikartat en kväll när de varnade för nattfrost och jag hastade ut och täckte med dubbelt lager fiberduk. Det kommer som sagt ny blast men om den fryser så fördröjs skörden och det vill jag ju inte.